Nu sitter jag här i min lägenhet i Frankrike. Det är sjukt varmt så jag kommer inte frysa inatt. Jag har under denna dag lyckats få en oväntad sovkompis inför natten. När jag satt på Arlanda fick jag se ett välbekant ansikte. Elin och jag hade tydligen bokat samma flyg så vi kunde vid vår ankomst till Genève ta bussen tillsammans till Grenoble. När vi klev av bussen fick vi kånka våra massa tunga väskor genom staden. Värmen var väldigt påträngande! Det mesta har gått som smort, förutom en liten detalj. Det gick till såhär att när vi kom till hyreshuset där min lägenhet finns kände vi att det var för tungt att släpa upp allt bagage för trapporna. Då slog snilleblixten ner i oss båda och vi satte in allt bagage i hissen. Värt att nämna är nog att den här hissen är den minsta som denna värld har skådat. Man ska vara glad om man kan stå två i denna och samtidigt kunna vända sig om. Men som sagt vad, vi ställer in allt i hissen och trycker glatt på knappen som ska ta hissen till andra våningen. Väl uppe på vår våning och efter lite prat med två andra svenskar Michaela och Hannes märker vi att hissdörren inte riktigt vill gå upp...

 

Så... hissen är som ett idiotsäkert kassaskåp... Men ALL vår packning...

 

Vi hade inget annat val än att ringa till en hissjour... Som sa att de KANSKE kunde komma IMORGON bitti...

 

Men men, Elin sa till fransyskan i telefonen att det var helt omöjligt eftersom vår packning var i hissen och att vi kom från Sverige idag. En halvtimme efter samtalet hade vi våra väskor i lägenheten. Allt var återigen frid och fröjd!

 

Ikväll har vi ätit middag och utforskat Grenoble.

Nu är det läggningsdags. Franskaprov väntar oss imorgon bitti. Då får jag se vad mina 3 1/2 år gamla steg 4-kunskaper har att ge...

 

God natt!!