Studentliv ≠ Gräddhyllehäng

Nu har jag varit student i Linköping i snart två läsår. Att vara student kan nästan klassas som en livsstil, där vi slungas mellan skola, fest och fritidsaktiviteter. Det är mycket som är helt underbart med studentlivet, men i detta blogginlägg skulle jag vilja ge en insyn i vår vardag och förklara de problem som uppstår hos en helt vanlig teknolog. Låt mig presentera:


Linköpingsstudenternas trångmål i vardagen
(kategorierna skrives upp oberoende inbördes ordning)



Plugg

Den anledning till att vi alla samlats i Linköping är på grund av att vi vill skaffa oss en utbildning. Med utbildning  kommer pluggande och med pluggande tillkommer tidsbrist, deadlines och Vad-tusan-gör-MAIsnubben-moments. Alla som studerat har någon gång drabbats av detta och alla som ska studera kommer absolut att göra det.


Väder och vind
Hur många har inte kommit in i en godtycklig föreläsningssal och önskat att 80-talets volymtrend var tillbaka, eller att vetlook var det hetaste man kunde ha i frisyrväg? Vädret har varit framme igen. Som student åker man inte bil eller buss till skolan, utan man cyklar eller går oberoende årstid och vädersituation. Vid regn borde det vara vettigast att ta en promenad till skolan och använda paraply, men faktum är att man blir lika blöt oberoende om man har paraply eller inte, eftersom regnet aldrig regnar rakt ner. Detta beror på flöde av luft vilket vi kallar för vind. Det borde vara omöjligt, men jag hävdar att man aldrig kan ha medvind i Linköping. Antingen så är det motvind eller så blåser det från sidan och då får man vara glad om man denna morgon har hängt väskan på rätt sida för att få en någorlunda stabil cykelfärd. Eftersom man är relativt mån om att komma i tid till skolan tar man sin bästa vän cykeln (se nedan för tillfällen då detta påstående är falskt) och man kan då vid sin ankomst till C1  roa sig med att alla andra också kommer att ha blivit "tillfixade" av vädret sedan de stod framför sin badrumsspegel.



Tentaångest
Detta kan ses som en sidogren till "Plugg". Två veckor innan tenta-p brukar det gå upp för en hur mycket (läs: hur LITE) man gjort under läsperioden. Man förstår helt inte var de där första sex veckorna tagit vägen. Sedan börjar man fundera närmare på saken och man kommer på att det kan bero på den där kravallen som var under första veckan, den där spontana flammanutgången som skedde under andra veckan och sen så var det ju också sittning på NH, grillning i trädgårsföreningen (om vädret tillåter, läs ovan) och trippen hem till mor och far som innebuurit att tiden svischat förbi. När det börjar göra lite ont i magen och man känner press, då vet man att tentaångesten slagit till. Nästa läsperiod, DÅ ska jag hänga med från första början, tänker man och man blir kanske lite sur på sitt sex veckor yngre jag som var lite för mån om att ta det lugnt. Tyvärr så får man nog tentaångest oberoenden på hur mycket tid man lagt ner under läsperioden. Dock så kanske vi ska vara lite tacksamma över att tentaångesten existerar, för utan den hade vi nog inte preserat lika bra.



Cykeln
Punktering, för lite luft i däcken, för mycket luft i däcken, rostig kedja, ramla omkull på vintern, snodda cykellysen och mycket mycket mer. Jag tror inte att jag behöver göra listan längre för att man ska förstå varför Medsex har skrivit gyklet "Bajscykel"...



Overallen
Innan ni blir upprörda över detta påhopp på vår älskade ovve, låt mig förklara problematiken. Det finns alltid någonting man vill fixa på overallen. Antingen vill man ha dragkedjor på fickorna eller så vill man sy byxbenen för att slippa ramla omkull när man är full som en kastrull. Sedan måste jag nog erkänna att jag nog är lite av en extremitet gällande ordning på overallen (är det läge att erkänna att min overall fick smaka på lite tvättmedel efter overallsinvigningen. Jättehemligt, så schhhhh, säg inget till någon). De flesta nöjer sig helt enkelt med att inte behöva ha "Project Runaway" - stämplel på ovven, vilket för mig låter ganska så sunt (jag lever ju inte som jag lär). Men något som alla studenter kan hålla med om att man nog inte är riktigt helnöjd med allt som står skrivet på overallen. Ni vet när pennan kommer fram lite för sent under kvällen och man önskar dagen efter att det varit alkolås på pennkorken. När man sedan är fadder på grunkenlektionen vill man kanske inget hellre än att sudda över den där obscena skriften från VSR 2011...



Brist på kapital
... och då syftar jag på inte på realkapital eller humant kapital (även om vissa studenter även skulle kunna ta upp dessa som bristvaror). Efter den 25e brukar det till en början kännas lugnt. CSN har ju kommit och man tycket att det med stor marginal borde räcka i 30 dagar. Lite seanre kan det ta stopp och man förstår inte riktigt vart pengarna har tagit vägen. Detta leder till att ju längre in i månaden man kommer blir man (förhoppningsvis) mer sparsam. Dock så brukar det alltid lösa sig. Om detta beror på sparsamheten, intjänade pengar under sommaren eller bidrag från mor och far är nog väldigt olika från person till person.



Matlådorna
En kväll vid åttatiden händer det. Tusan också (eller så använder man mer vulgära uttryck), tänker man när man kommit på att man tog den sista matlådan i morse. Det är tomt i kylskåpet och man har ingen lust att gå ut i linköpingsvädret (ännu en gång hänvisar jag till punkt nummer två på denna lista) och handla. Antagligen så blir det att man handlar på csam eller så kan man försöka övertala sina vänner till en Kårallenlunch, eller om man vill lyxa till det ännu mer kan man till och med föreslå en Golfenlunch. Tyvärr så kan man inte göra detta alltför ofta. Pengar är ju som tidigare nämnt ibland en bristvara, så att undvika matlådor håller tyvärr inte i längden utan man kan endast se golfenlunch som en temporär lösning. Något annat som vi studenter kan drabbas av är att matlådan har läckt. Efter att detta hänt någon gång så har man fått lära sig att ha för vana att säkra sin matlåda rejält under morgonen, för jag tror inte att det är någon som vi ha tomatsås i sin väska... Ännu ett problem som jag tänk ta upp är då ens matlåda inte är lika aptitlig som den kändes kvällen innan då man utmanade sina matlagningskunskaper och man kände sig som en helt fantastisk måltidskreatör.



Med tiden så kommer man som student lär man sig tackla problemen som nämnts ovan, men det finna stunder då man åter igen trillar dit.





Slutsats: Studentliv ≠ Gräddhyllehäng
Trackback

mesaventures

Borttappas svensk i Frankrike med rätt att läsa reglerteknik på ett språk hon inte riktigt behärskar

RSS 2.0