Efter cirka tre timmars sömn vaknade jag upp för att sedan få nycklarna till Sofias lägenhet. Hon skulle skriva engelskaprov och jag skulle visa felen i hennes lägenhet för den ansvariga på Fonciere Etolie. Halv nio anländer damen och jag börjar på knackig franska och med galant kroppsspråk visa henne bordsbenet som är cirka 6 centimeter för kort, ena skiktet av taket som håller på att falla ner och madrassen som passerat bäst före-datum. När jag sedan skulle förklara det viktigaste blev det väldigt svårt för oss båda. Det var nämligen såhär att toaletten började läcka under gårdagskvällen varpå vatten sprutade från toaletten. När jag försökte förklara detta och hon inte förstod vad jag menade såg jag ingen annan möjlighet än att dra på vattnet i lägenheten. Jag blev minst sagt orolig när den prydliga fransyskan lutade sig över toaletten för att försöka se vad jag menade. I huvudet fick jag katastrofsynen att hon skulle få vatten över hela sig och det kan aldrig vara bra att ha en dyngsur hyresvärd.

Som tur var rann vattnet bara rakt ner och jag tyckte mig se att hon blev lite oroad över denna toalett. Efter att hon med sina kilklacksskor dragit de framtagna handdukarna och börjat torka golvet tog hon upp telefonen och ringde och sa: C'est très urgent. Jag blev väldigt glad över att höra den frasen, eftersom jag vet att det ibland kan ta ganska så lång tid att få saker fixade i det här landet (det tog ju närmare bestämt tre veckor att få en ny kyl...).

En halvtimme senare kom hantverkaren eller hyresvärdens allt-i-allo. När vi åkte i hissen upp till fjärde våningen tittade han lite fundersamt på mig och frågade om det inte var jag som fick en ny kyl av honom förra veckan. Jag kunde inte göra annat än att medge att jag var kylskåpstjejen. Han verkade i alla fall nöjd med att höra att kylen fungerade som den skulle. Fixarkillen tittade på toaletten och begav sig sedan för att köpa en ny överdel till den. Några timmar senare hade Sofia en fungerande toalett. Halleluja!

Nu återstår det att se hur lång tid det kommer ta tills hennes tak inte längre hänger ner 15 centimeter...

• slår i armbågarna i duschväggen när man schamponerar håret
• inte får gå upp 15 kilo för att kunna komma in mellan dörrarna
• hittar nya spännande sätt att stå på när man rakar benen
• inte har någon plats att rymma till när vattentemperaturen i slangen ändras (för man behöver inte skruva på reglaget för att vattnet ska ändras utan detta sker per automatik)

Då så, franskakursen är avslutad och jag har haft en vecka som jag inte riktigt vet hur jag ska börja beskriva.

Men, jag börjar helt enkelt från början.

 

Svenskgänget begav sig vid åttatiden till skolan, där frukosten väntade på oss. Eller förresten, det var ju en fransk frukost. Jag börjar om: Svenskgänget begav sig vid åttatiden till skolan, där man erbjöds kaffe, juice, criossanter och sockerkaka. Klockan nio var det dags att gå till klassrummet. Medlemmarna i min grupp var från Brasilien, Peru, Colombia, Spanien och sedan var det en från Italien och en från Sverige (återkommer till problemet att vara ensam om att inte kunna spanska, portugisiska eller italienska). Efter fyra timmars franskachock var det dags för lunch på Mezzo di pasta, ett pastaställe som ligger nära vårt boende. Under den tiden jag var ledig tänkte jag göra något vettigt och marcherade iväg till elbolaget för att skriva över elen på mig. När jag väl hittat elbolaget (tack min kontakt på firman som hyr ut min lägenhet att du markerat kontoret lite för dåligt) visade det sig att det var stängt på måndagar under juli och augusti. Yey! Vad smidigt allt ska gå, tänkte och och bestämde mig att gå till banken istället för att fixa med kontraktet som de slarvat bort. Dock så var det en sådan fasligt lång kö på banken så jag kände att det inta var min dag för att fixa med saker idag så jag gick mot min lägenhet. På väg dit stöter jag på några av svensk/tyskgänget och följer istället med dem och köpte glass (eller "funny ice-cream" som Joel så fins uttryckte det. Jag tror inte att tyskarna riktigt uppskattade skämtet...). Efter chill i solen var det dags för mottagning för erasmusstudenterna på skolan. Efter en liten halvtråkig föreläsning om skolan var det dags för mingel. Och under minglet märktes det verkligen att vi var i Frankrike! För att äta fanns det en massa småpajer och små stycksaker (har dock INGEN aning om vad detta var för något). När alla tagit del av detta kommer de ut med en hel drös med småbakelser och petit chouer. Alltså, här kände jag att jag kan stå ut med ett år här nere! Måndagskvällen inleddes med vinmys och "inshotning" av Michaelas balkong med Camp Sweden. Lite senare gick vi till Bar Sun Valley där alla erasmusstudenter hängde. Mingel på franska, engelska och fransk-engelska är något som man lär sig klara av här nere.

 

 

Dagen inleddes som vanligt med franskakurs. Under grammatikgenomgången började franskaläraren förklara skillnaden mellan den franska grammatiken och den portugisiska, spanska och italienska och hon säger att alla ändå kan något av dessa språk. Då räckte jag upp handen och sa lite halvt på skämt att det inte alls är samma sak på svenska varpå hon ursäktar sig och sa att hon glömt att vi hade en svenska i klassen. Då säger hon ett ord som jag efter en stunds "que" förstod skulle vara "ago". Jag tyckte att det var mycket enklare att förstå hennes franska än hennes försök till att prata engelska... Efter franskalektionen gick jag, Sofia och Michaela och handlade något att äta. Det blev typisk "on the go" (á emporter) med baguette och wrap.

 

 

 

 

På hemvägen gick vi in i "The Cake Shop" och upptäckte en lite sagovärld med cupcakes och en massa prylar man behöver till bakning. De hade även en övervåning man kunde fika på. Jag hade kommit till himmelriket! Vi köpte en cupcake till Joel som fyllde år.

 

 

 

 

 

 

Jag passade på att fixa med elbolaget under eftermiddagen. I Frankrike är man inte helt fransk innan elräkningen fixats. Utan den kan man till exempel inte skaffa mobilabonnemang. Här märker man också fransmännens kärlek till papper...

 

På kvällen gick vi till Maison INP för att vara med på grillkvällen.

 

 

När jag kom hem från grillkvällen var jag inte längre "tout seul" i min lägenhet utan Yi-aren Victoria hade flyttat in. Så nu hade jag fått inneboende!

 

Som vanligt börjar dagen med 4 timmars franskaförvirring. Jag tror att de andra i min franskagrupp börjat inse hur olika svenska och franska är för det är många ord som de förstår men som jag aldrig hört talas om. På rasten pratas det spanska och portugisiska och jag kan säga att det inte är helt lätt att hänga med i snacket. Det är lite svårt att prata med personer som kan lika mycket (läs lite) franska som jag, men kan det bättre än engelska. Vilken tur att jag har en argentinare i gruppen som är hyfsad på engelska! Onsdagen fortsatte med campusvandring. Den häftigaste upptäckten under den promenaden var att vi hade fikonträd på skolområdet. DET minda vänner är något som vi inte har i Sverige!

 

 

 

Onsdagkvällen inleddes med chill och "inchotning" av Hannes balkong (alla balkonger i Camp Sweden ska shotas in). Sedan begav vi oss till "Coloc Rally", där vi i mindre grupper fick besöka olika kollektiv och festa. Riktigt rolig kväll som avslutades med att alla erasmusstudenter och fransmännen var i Parc Paul Mistral.

 

 

 

 

 

Franskaundervisning igen. Denna dag var jag en i gänget. Jag hade långbyxor på mig. En upptäckt jag gjort är att det tydligen är alldeles för tidigt att vara i klassrummet sju minuter innan lektionen börjar. Och tydligen så betyder 20 minuters rast egentligen att man kan vara borta i en halvtimme. Min kära argentinare förklarade för mig att det var ännu värre i sydamerika. Svensk tid är alltså inte samma som fransk och sydamerikansk tid... Brasilianarna har under franskatimmarna intresserat sig för min svensk-franska ordbok och de kunde konstatera att svenska faktiskt är ett språk som är annorlunda franskan. Som om jag inte redan försökt förklara det... Ja det är ju bara att konstatera att jag är väldigt exotisk på mina franskalektioner. Franskaläraren trodde att jag inte förstod när jag inte räckte upp handen när hon frågade vilka som kunde åka skidor, varpå hon var tvungen att EXTRA TYDLIGT fråga mig om jag åkte skidor. Jag fick då förklara att jag trots, att jag är från Sverige, inte kan åka skidor. Detta var tydligen något som alla andra i klassrummet hade väldigt svårt att förstå. Det ser väl framför sig att alla i Sverige går runt i snöskor och åker skidor till skolan.

 

På kvällen gick jag och Victoria ut och tog ett glas vin på ett brasserie. Vi började då skriva en lista på vad vi ska göra under utlandsåret. Än så länge handlar det bara om mat:

• Äta ostron
• Äta på tapasstället vi gick förbi
• Äta raclette
• Hitta Maison d'entrecôte
• Dricka green chaud (tydligen något lokalt. Ska tydligen vara chartreuse (lokal likör) blandat med varm choklad. Hur bra låter inte det!)

Eftersom jag denna helg inte varit helt frisk som en nötkärna har jag passat på att boa in mig i lägenheten. Nu är allt uppackat och jag har placerat det som kompletteringshandlades på IKEA. Så nu är det dags!

 

Rundtur på 27 Rue Thiers:

 

 

Sådär ja, nu så har jag visat hur jag förmodligen ska bo fram till sommaren 2013!

Söndag.
I Frankrike är det mesta stängt vilket bäddar för en fixardag.
Tvättning stod på min, Hannes och Michaelas lista så vi tågade iväg till tvätteriet tvärs över gatan. Jag kan ju säga så här att det var ingen tvekan om att vi var där för första gången och om man hade velat ha en filmkamera i ett tvätteri någon gång, så var det just då. Att tvätta en tvätt i en maskin gjord för 7 kg kostar 3,10 €. När man lagt in tvätten i maskinen går man fram till en automat och lägger in pengarna och väljer maskin. Michaela är först ut och stoppar in pengarna och maskinen startar. Jag gör likadant varpå min maskin startar. Utan att vi valt program eller lagt in tvättmedel börjar maskinerna snurra runt, runt och kläderna blir blöta. Som tur var var det program jag ville ha standardvalet så jag behöve inte panika över att ha fått fel temperatur på tvätten. Men, för att tvätten ska bli ren krävs det ju att det kommer tvättmedel på kläderna. Har ni testat att lägga i tvätt- och sköljmedel i en maskin när vatten redan börjat forsa genom den facket som är till för förtvätten? Inte? Det har vi gjort idag i det franska tvätteriet på Rue Thiers! Fransyskan som satt och väntade på att hennes tvätt skulle tvättas klart såg inte alls road ut över de tre svenska utbytesstudenternas första-gångentvättning. Nu vet vi i alla fall hur man ska göra nästa gång...

 

 

 

 

 

 

Efter ett ganska så sent parkhäng blev det sen uppgång under fredagen. Vid halv elva var jag och Elin iväg till Fonciere Etoile som jag hyr lägenheten utav. Elins ärende var att hitta en lägenhet, medan jag hade två andra ärenden. Nummer ett: Få ett papper som jag kunde använda för att sedan skriva över elen på mig (tydligen går detta inte automatiskt). Detta papper hade tydligen de missat ge till mig, medan de andra svenskarna fått med sig detta i sin hand. Nummer två (som egentligen var prio ett): Att återigen tjata på att jag inte har ett kylskåp som blir kallt. Nu har de haft över två veckor på sig! Nu frågade de återigen om det verkligen var så att det var trasigt och meddelade att den som var ansvarig över detta har semester men kommer på måndag. Detta hde de inte kunnat säga till mig förut? Hm....

 

Efter att ha gått fram och tillbaka till kontoret följde jag med Michaela, Hannes och Joel för att skaffa CAF, franskt bostadsbidrag (Det gäller ju att suga ur alla pengar man kan från franska staten). När vi sitter och fyller i (elva!) papper kommer vi till den delen som styrker att man har lägenhet varpå de andra glatt tar fram ett papper de fått från vår hyresvärd. Då får jag återigen erfara att de andra fått ett papper som de mirakulöst misslyckats ge till mig. Så jag får tydligen åka tillbaka till CAF-kontoret en annan dag.

 

Efter lite vila vet det dags för mig, Michaela och Hannes att ta bussen till Svenskriket a.k.a IKEA. Ett tag senare och massa euro fattigare klev vi ut från en del av Kamprads imperium. Dagens miss var att vi kom för sent för att äta köttbullar i restaurangen men det får vi helt enkelt göra någon annan gång.

 

 

Framåt kvällen samlades Camp Sweden i foajén. Där berättade Sofia och Jakob som varit på bankmöte idag att bankmannes hälsade till mig att mitt kontrakt tappats bort. Vi hör ju. Jag, fransmän och papper har än så länge inte haft en fantastisk klang.

 

Även denna kväll spenderades i Parc Paul Mistral drickandes rosé i grämattan med en del av erasmusgänget. Tydligen har de börjat kalla svenska truppen för "The Swedish Connection". De har kanske börjat tycka att svenskflocken som bor i samma hus är en aning freaky...

 

À bientôt!

 

 

 

 

 

 

... har jag för mig att det stod på pappret som tillhörde franskaprovet. Klockan åtta i morse samlades Camp Sweden för att gemensamt ta sig till universitetsområdet där franskaprovet skulle hållas. När vi klivit av spårvagnen var skulle vi hitta till skolan och jag hade ju (dum som jag var...) meddelat hela Camp Sweden att jag två veckor innan varit vid universitetsbyggnaden där provet skulle hållas. När jag går där och (faktiskt) är ganska så säker på vart vi ska ser jag att det är flera utbytesstudentliknande personer som följer efter Camp Sweden. Känn pressen! Dock så krävdes inte alltför lång tänkarhattsprocess för att hitta rätt, då det var tionde meter hade satts upp lappar som visade vägen. Utbytesstudenterna fick sitt tätt tillsammans och göra hörförståelse, läsförståelse och skriva.

 

Idag har jag även hunnit med att luncha med Joel (del av Camp Sveden), tre tyskar och en finska. Efter lunchen utforskade jag och Joel stadens (vad vi vet) största park. Klockan fyra var det dags för bankmöte och jag och Joel går in fär glatt och vill öppna bankkonton. En timme senare hade vi lyckats öppna en konto bundet till kontokortet och två sparkonton. Bankens erbjudande var följande: Bankkortet är gratis under ett års tid och vid öppning av kontona fås 50 €. Vid användning av bankkortet ges 20 €. Under nästa halvår ska vi få 50 € till. Hmm... Det känns som att vi måste leta efter fallgroparna efter detta erbjudande. Dock så har banken ett samarbete med skolan så vi har (förhoppningsvis) inte blivit grundlurade av den franske bankmannen.

 

Under kvällen var det dags för middag med det svenska gänget. Bredvid oss på resturangen satt ett annat utbytesstudentgäng som vi träffat tidigare under dagen. Av dem fick vi reda på att det tydligen i den stora parken (där jag och Joel tidigare varit samma dag) skulle finnas en bar. "Låter spännande" tänker Camp Sweden och strosar mot parken.

 

 

 

 

Vilket parkhäng det var där! Folk sitter och chillar på gräset och emellanåt spelar de boule på gruset. Camp Sweden stannade vid några fransmän och tittade på när de spelade något som vi aldrig sett förut. Det visade sig att det var ett Skandinaviskt spel. Jag trodde aldrig att jag skulle vara med om att fransmän föreläste för svenskar om skandinaviska utespel...

 

Camp Sweden strosar runt i parken men finner ingen bar. "Man ska inte lite på utlänningar" utbrister någon i Camp Sweden. När vi gett upp ser vi massor av färgglada lampor längre bort som en hängring i öknen. Camp Sweden hade hittat baren med parkhäng! Lite senare kommer andra gänget utbytesstunder och vi alla slår oss ner på gräset. Riktigt bra kväll!

 

 

 

Nu, läggdags!

Nu sitter jag här i min lägenhet i Frankrike. Det är sjukt varmt så jag kommer inte frysa inatt. Jag har under denna dag lyckats få en oväntad sovkompis inför natten. När jag satt på Arlanda fick jag se ett välbekant ansikte. Elin och jag hade tydligen bokat samma flyg så vi kunde vid vår ankomst till Genève ta bussen tillsammans till Grenoble. När vi klev av bussen fick vi kånka våra massa tunga väskor genom staden. Värmen var väldigt påträngande! Det mesta har gått som smort, förutom en liten detalj. Det gick till såhär att när vi kom till hyreshuset där min lägenhet finns kände vi att det var för tungt att släpa upp allt bagage för trapporna. Då slog snilleblixten ner i oss båda och vi satte in allt bagage i hissen. Värt att nämna är nog att den här hissen är den minsta som denna värld har skådat. Man ska vara glad om man kan stå två i denna och samtidigt kunna vända sig om. Men som sagt vad, vi ställer in allt i hissen och trycker glatt på knappen som ska ta hissen till andra våningen. Väl uppe på vår våning och efter lite prat med två andra svenskar Michaela och Hannes märker vi att hissdörren inte riktigt vill gå upp...

 

Så... hissen är som ett idiotsäkert kassaskåp... Men ALL vår packning...

 

Vi hade inget annat val än att ringa till en hissjour... Som sa att de KANSKE kunde komma IMORGON bitti...

 

Men men, Elin sa till fransyskan i telefonen att det var helt omöjligt eftersom vår packning var i hissen och att vi kom från Sverige idag. En halvtimme efter samtalet hade vi våra väskor i lägenheten. Allt var återigen frid och fröjd!

 

Ikväll har vi ätit middag och utforskat Grenoble.

Nu är det läggningsdags. Franskaprov väntar oss imorgon bitti. Då får jag se vad mina 3 1/2 år gamla steg 4-kunskaper har att ge...

 

God natt!!