Just nu sitter jag på busshållplatsen bredvid tre fransmän. Inte för att jag har för vana att tjuvlyssna på främmande människor (eller för att vara ärlig, såklart jag gör det ibland...), men jag vill ta tillfället i akt att få insupa lite franska en vacker dag som denna. Den ena killen tycker att det är för varmt (inte så konstigt eftersom han har en jacka, en tjock tröja och en fleece på sig) och en av de andra förklarar fenomenet Valborg och den stora festen som brukar vara i Uppsala som ligger norr om Stockholm. Tänk vad mycket man kan lära sig av att förstå (eller förstå och förstå, allt är relativt) andra språk.

Nu väntas shopping med storasyster!

Idag fick jag finbesök från Härnösand i form av Elin. Av henne fick jag bästa presenten: ett av henne egenvirkat iPhonefodral! Helt underbart!

Efter en lunch hos mig på Alsättersgatan tog vi bussen mot stan. Planen var att sedan gå hem, men först skulle vi se var Elin skulle på audition på tisdag. Eftersom vi då var så pass nära trädgårdsföreningen gick vi dit. Eftersom det var så fint väder stannade vi i parken i solen.

Eftersom vi blev törstiga skulle vi köpa något att dricka. Eftersom vi var i trädgårdsföreningen gick vi till tropikhuset (Vilket jag aldrig tidigare besökt, men jag kommer absolut besöka det igen. Där kan jag mycket väl tänka ni att äta någon dag!). Eftersom det fanns glass åt vi det (tre kulor med plopp, kokos och citron. Mums!).

Eftersom det var så himla fint väder satt vi i parken tills klockan var sju. Eftersom det Blev så fina skuggor mot den vita väggen fotade vi oss mot den.

Som sagt vad, min blogg har blivit lite av en matblogg. Detta var verkligen inget som var planerat, framför allt eftersom jag inte är något av en mästerkock.

Jag tänkte bara för protokollets skull nämna att jag inte bara äter, utan att jag några dagar i veckan tar på mig mina skor och försvinner i rydsskogen ett tag. Om jag besöker skogen för att lyssna på fåglar, söka recept på mobilen på grund av den eminenta teckningen, titta på folk som går ut med sina hundar eller för att motionera lämnar jag osagt.

Idag är det lördag och vad passar då inte bättre än en lördagsbrunch! Dagens gäster var Emelie och Raoul. Denna lördag bjöd jag på fruktfat (ananas, honungsmelon och jordgubbar), amerikanska pannkakor (blåbär och banan som vanligt) och sist men inte minst: scones med saffran och torkade aprikoser. Sconesen var en riktig hit vill jag lova! Efter brunchen tittade vi på "Coco avant Chanel", vilket passade utmärkt för en lillasyster som fixat brunch och för de två snart nyexade civilingenjörerna som varit på Atmosfär under fredagkvällen!

Eftersom detta har blivit lite av en matblogg (vilket inte riktigt var meningen...) så tänkte jag dela med mig av receptet:

Saffransscones med torkade aprikoser

15 torkade aprikoser

0,5 g saffran

7 dl vetemjöl

1/2 tsk salt

4 tsk bakpulver

100 g smör (jag brukar ta ca 1 dl flytande smör)

2 1/2 dl mjölk

Skär aprikoserna i mindre delar och bland dessa med resterande torra ingredienser. Tillsätt smöret och 1 dl av mjöken och rör om. Häll i resten av mjölken och arbeta ihop till en deg. Grädda i ugnen på 200 grader (vet inte riktigt hur länge, men föreslår tills de ser klara ut). Sconesen passade bra till smör och ost (snälla, förstör dem inte med marmelad).

Tio över fem går jag från c-huset. Skoldagen är slut och jag ska cykla till Anna för att inhandla något att äta till kvällen. (här skulle jag kunna ha en lång utläggning om att när jag låste upp min cykel utanför b-huset så kom jag på att mina hörlurar var borta och att jag gick upp till sjösystemet att leta efter dem men att de inte låg där jag lämnat dem i morse vid tiotiden men att jag kom på att jag satt mig vid Sofie och lagt mobil och hörlurar bredvid henne men sedan när telefonen ringde så tog jag den och gick iväg och glömde hörlurarna bredvid Sofie och de låg kvar där när jag gick till en annan sal, så när jag kom på detta ringde jag till Sofie suddkleptomanen Almqvist och tänka sig hon hade två hörlurar så de var inte borta. Som sagt vad, kunde jag ha haft).

Inne på Coop nära bestäms det att vi ska äta trerätters.

Meny fredagsmys 27 april 2012

Förrätt

Baconinlindade dadlar innehållande getost med ruccolasallad.

(Lite suddigt, men jag tror att ni förstår grejen)

Varmrätt

Löntunn bit med klyftpotatis, smörstekt sparris och sås med crème fraîche, tomatpuré, basilika och vitlök.

Efterrätt

Jordgubbar, banan och dadlar doppade i choklad och kokos.

Jag och Bea har kommit på att vi snart ska flytta till Frankrike och att det är franska som är mest gångbart där. Så idag hade vi vår första filmkväll!

Vi såg på "Det regnar alltid i Provence". Och jag kan berätta att det var en aning svårt att hänga med i svängarna när en upprörd fransk bonde slänger ur sig vad han tycker...

Till filmen så var vi ju tvungna att äta. Först åt vi en sallad och sen så gick vi loss på chokladfondue!

En jättemysig kväll med mycket prat och förhoppningsvis även lite inknackande av franskakunskaper!

Ja, jag är en av de blöta trollen

Onsdagen den 25 april vaknar jag och märker att solen hittar in mellan springorna i persiennerna.
Vårsol! Yey! tänker jag (eller om jag ska vara ärlig var jag nog mest ledsen över att behöva gå upp ut sängen, men vi låtsas att jag alltid vaknar upp med ett leende på läpparna) och tänker att perioden med dåligt väder äntligen är över.

När jag går ut från lägenheten tio i åtta (eller för att vara ärlig var klockan tre över åtta, men vi kan ju låtsas att jag hade en massa tid på mig att cykla till skolan) väljer jag min blå tygjacka, trots att jag vet att väderprognosen sa att det skulle bli regn. Cykelturen till a-huset var behaglig och jag hade på mig perfekt mycket kläder.

Tjugo över fyra Ska jag cykla hem och nu regnar det. Jag bannar mig själv för att ha låtit optimistiska Louise få för mycket spelrum.

Dagens lärdom: ta en vattentät jacka om väderprognosen lovar regn och lita inte på optimistiska troll när det gäller ytterkläder...

Jag fick i uppdrag att fylla i den lilla svarta boken. Det är meningen att vi i denna bok ska samla alla svarta onsdagar vi haft i Linköping. Glad i hågen tar jag fram mina kalendrar från tidigare år för att fylla i de onsdagar som redan varit och som jag dokumenterat i kalendern.

Dock så kom jag inte så långt med att fylla i den svarta boken. Istället så sitter jag och läser i böckerna. För visst är det intressant att veta vad jag gjorde den 26 januari 2010. För er som är nyfikna i struten kan jag berätta att jag denna dag var i tornet i Tornby med Sara för att hälsa på stångåstaden angående deras passivhusbyggande. Det finns även andra intressanta fakta såsom att jag klippte mig den 28 maj 2010 kl 14.45 på modeklipparna.

Det är nu när jag läser dessa kalendrar som jag inser vad mycket roligt jag varit med om och jag blir påmind om alla personer som jag umgåtts och umgås med. Det är också nu som jag börjar förstå att det har gått ganska så lång tid efter studenten. Det känns faktiskt ganska så rimligt att det gått två år när jag ser vad jag gjort. Samtidigt kan jag inte låta bli att känna mig en aning lurad. Om dessa två år har gått så här snabbt, hur snabbt kommer inte de kommande åren att gå? Nej jag tror att det sitter en lite tomte på min axel som ibland får för sig att snabbspola min tid när det passar honom. Han snor alltså min tid den jäveln...

Nej nu är det dags att dokumentera dagens händelse. Tisdag den 24 april 2012: häng på rydsvägen med Bella Sonny och Benjamin. Nostalgitripp vid genomläsning av tidigare kalendrar, med förväntan på allt annat som jag ännu inte upplevt och som kommer att bli awesome!


(ursäkta för cheezy inlägg... Typ)

Ibland är det bra att fokusera på det positiva.

När man säger tur i oturen istället för att inte fokusera på det hemska som olyckan förorsakade. Bara för att en singelolycka inte är ekvivalent med att en bil kör av grusvägen.

När man får grus i ögonen och man är helt slut, men vet att man inte får gå och lägga sig. Trots att man är helt slut så brukar ju övertrötthet innebära att det är helt omöjligt att sova. Ni vet när man alltså inte får besök av John blund och fåren som man försöker räkna springer runt och leker följa John. Fåren springer runt i cirklar.

Oftast så försöker man vara beräknande och målet är då att i förväg veta vad som ska ske. Men ibland så stämmer teorin inte ihop med praktiken. Då utbjuden kvantitet inte stämmer överens med efterfrågad kvantitet.

Oftast så går kvalitet före kvantitet, men samtidigt så måste man ha någon form av kvantitet för att kunna visa upp exemplar av god kvalitet.

När goda råd är dyra är det inte lätt att vara billig. När man har för lite kläder på sig och fryser ångrar man att man inte tog den tjockaste jackan, eller den där mössan, trots att den förstör frisyren. När man sedan står där med intakta lockar var det kanske värt att frysa en stund. Ibland är det bra att fokusera på det positiva.

På helgerna får man faktiskt skämma bort sig själv och det är extra mysigt att göra det när man har besök. Både på lördagen och söndagen var det brunchdags på mormor Sandéns partycrib.

Lördagsbrunch

Youghurt med blåbär och sötmandel, sallad, äggröra, bacon, te samt

knäckemacka med camembertost och skinka.

Söndagsbrunch

Amerikanska pannkakor med blåbär, banan och lönnsirap, honungsmelon,

kokt ägg, scones, körsbärssylt, prästost, camembertost, te och grönsaker!

Vardagslyx! (eller lördagsmyslyx om man är perfektionist)

Denna vecka har det hunnits med svart onsdag på onsdagen, csamfika på torsdagen (klämdag you know...), tacotisdag på kårallen på fredagen (och jag har inte skrivit fel dag...) , fredagspluggfika på csam på fedagen, samt flammanfredag natten mellan fredag och lördag.

Som sagt vad varje dag är värd att fira. Det är på detta sätt som man alltid har möjlighet att blicka fram mot något och det är på detta sätt som man håller ordning på veckodagarna(även om det för utomstående kan tyckas förvirrande att tacotisdagen infaller på en fredag).

Det är kanske också på grund av detta som veckorna tycks gå på himla snabbt. Jag borde nog lära mig att kanske leva lite mer i nuet och inte bara blicka framåt hela tiden. Men jag faktiskt att det är bra att lägga ut lite morötter här och var för att man ska bli peppad.

Just nu är det lördagsmys med Emily som står på schemat. Nu är vi på väg till flickorna på parkgatan. Som överraskning har vi med oss chokladdoppade jordgubbar, vilket vi hoppas blir uppskattat. Jag säger det igen: varje dag är värd att fira!

Under påsken var jag med familjen i Budapest under några dagar. Innan jag åkte dit hade jag faktiskt inte så mycket förväntningar på staden. Jag åkte därifrån helnöjd och jag tänkte berätta vad man kan göra i Budapest.

Så, i Budapest:

...äter man.

Ja oj vad vi åt! Vågar nog inte berätta allt vad jag tryckte i mig under dessa semesterdagar

...fotar man mönster som ristats in i sten.

... ser man bara glada miner!

Ett stycke bild på en Louise som upptäckt duschmössan (på ungerska: gorro duscha),

Ett stycke hissbild på familjen som togs i all hast mellan första våning och entreplan,

Ett stycke bild tagen på familjen efter att ha åkt upp med linbanan på andra sidan Donau,

Ett stycke bild på mor och dotter på godtycklig bro mellan Budasidan och Pestsidan

... gillar man röda läppar

(Vilket är helt tillåtet att fortätta göra när man kommer hem)

...försöker man flyga lika bra som den flygande nunnan som flyger igenom väggen.

(Ingen mer bildförklaring är kanske inte nödvändig. Nunnan flyger, Emelie flyger inte)

... rengör man en husfasad i taget.

Visst vill man bara gå upp med en tvättsvamp (eller vad man nu vill använda. Sacre Coeur sägs ju tvättas bäst med baguett och mjölv...) och få bort det svarta på den vänsta fasaden?

... känns det väldigt dyrt. (och tydligen så orkar man inte vänta på sina foton heller...)

Att dra sitt kort i en affär när beloppet är på 24000, eller att köpa en dator för 130000 är vad man får göra i Budapest. Men sen så kan jag ju nämna att 1 Ungers Forint motsvaras av 3 svenska öre.

Nu vet ni lite om Ungerns huvudstad. Om jag skulle rekommendera det? Absolut!

Mina nationalekonomikunskaper har återigen satts på prov. Nu är jag tillbaka hemma hos mor och far. Imorgon väntar nya äventyr!

Visar lite bilder på vad en promenad hos mormor och morfar kan ge. Tänka sig att det var riktigt fint väder en dag. Detta berodde säkert på att vädergudarna ville kompensera för allt regn och snö som attackerat oss. Det hade i alla fall jag gjort, om jag hade varit vädergud.

Idag väntas påskmiddag hos mormor och morfar!

Det är alltid lika underbart att träffa Eberflickorna! Denna kväll hade vi tapas hos Sara. Kvällens höjdpunk måste jag utse till då jag upptäckte vilken fetaost Sara hade köpt! Det är denna fetaost som jag och Elin har letat efter i några veckor. Så nu vet vi vad vi ska köpa nästa gång vi ska göra fetaostsallad. Vilken vinst!

Snö? Nae det tror jag inte på.

08:10 går jag ut i köket. Jag tyckte att det var ganska så tidigt, men jag var ju vaken och då är det dags att äta frukost. Det visade sig att min familj redan varit uppe ett tag och var på väg att avsluta frukoststunden. Man behöver ju inte vara överintelligent för att list ut varifrån jag har fått mina tidiga vanor...

Denna dag har även bestått av träning, lite plugg och allmänt trevliga aktiviteter med familjemedlemmarna.

Snart ska jag till Sara på tapaskväll!!

Woop Woop!

En del av Eberflickorna är samlade. Självklart fikar vi!
Självklart fikar vi på kuriosa!
Självklart är vi väldigt glada!

I väntan på att träffa Eberflickorna blir det lite plugg på universitetet. Jag måste säga att utsikten här är mulet bättre än vallas vyer.

Lunchen tillbringades med en styck sallad och promenad med Carolina :)

Ja ni får ursäkta mitt mormorsuttryck, men jag vet inte hur jag bättre ska beskriva denna stund.

Just nu sitter jag i sandbyhov i väntan på att gå in till tandhygienisten. Ja just det! Jag anlände ju hit 50 minuter innan utsatt tid. Så just nu sitter jag på en godtycklig bänk (ja, inte ens en parkbänk utan en helt vanlig bänk med asfalt bredvid... Skogsmulle gillar inte det skarpt) utanför folktandvården. Det ljusa i tillvaron är att solen lyser (i dubbel bemärkelse kanske man ska säga! Än en gång vet jag om ursäkt för mina uttryck).

Ikväll så myser jag med Emily och Casper!

Sara och jag har gått en promenad i marmorbruket. När vi gick där så kom vi på hur fint Kolmården är!

Jag vaknar upp och hör fågelkvitter utanför mitt fönster. Solen skiner och himlen är blå. När jag sträcker på mig gör det ont i mina muskler sedan träningen igår och jag känner mig riktigt nöjd. Jag får ett sms av Emily, som påminner mig om vår sleep over vi ska ha i natt. "det kommer att bli en bra dag idag", tänker jag.

Innan jag stiger upp så ska jag kolla min mail. Se där! Jag har fått ett meddelande om tentalokal inför tentan nästa vecka. Nu slutade fåglarna kvittra utanför fönstret...

Det är alltid lika kul (läs okul) att få meddelanden om tentalokal. Men egentligen är det ganska bra att de kommer en vecka innan tentan. För man blir faktiskt lite stressad och känner att det bara är att kavla upp ärmarna och börja jobba.
Ska bara äta frukost först...

Ja det är faktiskt sant. Varje dag så upptäcker man något som man inte tidigare visste fanns. Varje dag så upptäcker man också saker som man glömt bort att man tidigare i sitt liv tänkt på.

Detta har jag upptäckt idag:
- man kan deklarera i mobilen. Så nu behöver jag bara vänta på skatteåterbäringen :)
- nationalekonomi är lika spännande som jag tyckte att det var för ett år sedan.
- jag tycker fortfarande att det är fruktansvärt irriterande med särskrivningar.
- jag ska köpa filmen elle s'appelait Sarah.
- man kan köpa pizza från hemglassbilen. Det är ju inte logiskt någonstans! Varför kan inte glassbilen fortsätta att vara en glassbil? När jag utbrast detta inför min käre far så var han tvungen att berätta för mig att det var frysta pizzor... Jo tack, det hade jag redan räknat ut...

Som sagt vad. Varje nytt dygn innebär nya upptäckter.

Nu när jag ska börja plugga nationalekonomi på lovet så måste jag erkänna att det tar lite emot. Och jag vet att jag inte ska klaga, för att "behöva" plussa tentor kan och ska nog ses som ett lyxproblem.

Men något som gör det live enklare är i alla fall att jag för ett år sedan sparade de papper som behövdes. Så innan jag åkte hem till krokek var det bara att öppna garderoben, leta i tidsskriftssamlarna och därefter hitta blocket där det stod "nationalekonomi" på. Tack för det ordentliga Louise!

Nu finns det inga undanflykter. Nu är det bara att läsa :)

Nu har jag varit hemma i skogen i lite över ett dygn. Denna dag bestod av firande av mammas födelsedag.

Sedan så ville jag få bukt på ett problem som funnits här hemma ett tag: cross trainern. När man ska ställa in ett program så strejkar den och det står error på displayen. Jag tyckte att detta absolut skulle åtgärdas och glad i hågen tog jag fram skruvmejseln och började ta isär maskinen. Dock så räckte inte min tredjedels civilingenjörsexamen, utan jag fick erkänna mig besegrad och ta hjälp av min pappa. Han är ju faktiskt en hel ingenjör...

Nu har vi skruvat isär hela maskinen. Vi började undersöka vad som kunde vara möjliga fel. Nu har vi två möjliga faktorer som måste undersökas vidare. Men vi har valt att googla och sova på saken... Man får ju inte överanstränga sig.