När förändringens vindar blåser i många sekundmeter

Annica lämnade Rue Thiers i fredags. Här vinkar hon hej då till sitt frankrikeår innan hon sätter sig i bilen för att köra långa vägen hem til Finland. Det var lite sorgligt att se henne åka iffrån oss, men samtidigt vet jag att det inte var ett "hej då" utan bara ett "på återseende". Om jag får bestämma blir det finslandsfärja till Helsingfors i höst. Michaela, är du på?! 
 
 
 
 
Igår fick jag detta facebookmeddelande. Annica och hennes pappa tog E4:an till Stockholm och på vägen passerade de Kolmården. Tänk, om nästan två veckor kan jag åka in på avfart 126 utan problem! 
 
 
 
 
Jag har börjat längta som 15 år yngre Louise längtade till julafton. Då brukade jag räkna hur många gånger jag skulle borsta tänderna innan det var dags för dopparedagen. Borde kanske göra samma sak nu... 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

mesaventures

Borttappas svensk i Frankrike med rätt att läsa reglerteknik på ett språk hon inte riktigt behärskar

RSS 2.0